Ingenjör - in my....

Vad trött jag blir. Skulle iväg till BVC i morse för att Frank skulle vaccineras. Klär på overallen och sätter honom i vagnen. Rullar ut vagnen. Punktering. Igen. F*n. Överväger att ta Frank i bärselen men inser att det är alldeles för långt att gå. Ringer BVC och får en ny tid på måndag.

Bestämmer mig för att gå till Statoil för att köpa lagningssats. Man kan ju inte hålla på och springa till cykelhandlaren varje gång det blir punka. Men med facit i hand kanske jag skulle ha gjort det.

Jag sätter Frank i sin stol och säger: -nu ska mamma bara laga punka på hjulet och sen kan vi ta en promenad i det vackra vädret. Det går snabbt!

Tar loss hjulet från vagnen och börjar slita och dra i däcket. Får inte loss det. Gahhh!!! Överväger att ringa Kristoffer för att få support via telefonen. Men, nej herregud. Jag är snart 30, utbildad ingenjör och har faktiskt lagat punka massor med gånger på cykelslangar. Lite stolthet har jag allt. Sliter och drar. Svär och kämpar. Frank börjar bli otålig. Jag är svart om händerna. Naglarna går av. Jag börjar gråta. Frank börjar gråta. Det förbannade däcket vill inte av. Ringer Kristoffer. Trots allt. Men vad kan han göra? Han är ju på jobbet. Säger att han fixar det när han kommer hem. Men jag vill ju ut och gå. Nu. Jag vill inte sitta som en fånge i lägenheten hela dagen....

Inser med viss skamsenhet att jag inte fixade det. Pinsamt. Fäller ner persiennerna för att slippa se den blå himlen. Kokar kaffe och tinar lite bullar. Tröstäter. Funderar på hur jag kunde bli ingenjör egentligen. Ibland är världen bra konstig allt.

Kom igen då...lägg ett bud!

Oj, en vecka sen jag skrev något... Vad har hänt då?

Jo, dagarna innan visningen som var i tisdags så har vi städat, städat och åter städat. I och för sig brukar vi ganska ofta ha det städat hemma, men nu har vi verkligen tokstädat. Blev rent och fint såklart. Vi passade också på att röja lite i förråden. Så kom då den läskiga visnings-tisdagen... Hade ont i magen hela dagen och kände mig sjukt nervös. Mäklaren hade lovat att komma senast en kvart innan visningen, men hon kom typ 5 minuter innan så vi hann inte försvinna innan de första intressenterna kom. Lite irriterande faktiskt. Men det var å andra sidan skönt att se att det kom någon i alla fall...

Efter 45 minuter kom vi tillbaka och det hade då varit 8 par på visning. Kanske OK i dessa tider? Ett sällskap ville återkomma på lördag så vi kör en visning då också. Kan väl inte skada att ha en öppen visning då, eller??

Nåja, det var nu 2 dagar sedan vi hade visning. Inget bud har kommit in. Så vitt jag vet. Mäklaren skulle ringa runt ikväll. Men än så länge har hon inte hört av sig till mig. Jag börjar bli otålig. Vill ha ett bud. Ett skambud går också bra. Bara vi får ett bud snart!!

Igår var vi på babysim igen. Här kommer 2 små filmsnuttar från förra veckans babysim. Som synes verkar Frank gilla att bada:

Igår gick jag till ett hotell här i stan för att passa på att säga hej till och presentera mig för 2 indiska konsulter innan de skulle fara tillbaka till Bangalore. Jag hann inte mer än prata några minuter för sen kom deras taxi, men det känns bra att ha hälsat på dem i alla fall. Herregud vad ringrostig engelskan kändes! Inte för att jag annars är en hejare på engelska, men det kändes väldigt taffligt då jag pratade. Måste nog läsa lite engelsk skönlitteratur så att jag inte får en chock sen när jag väl ska börja jobba igen!

Idag har jag och Pia hängt lite. Trevligt med lite sällskap. Och en bra anledning till lite fika. Hehe.

Ibland är Frank så underbart glad. Att lyckas få det på film eller bild är desto svårare. Men han kan skratta åt sin mammas falsksång i alla fall. Lyckades få det på film för någon dag sedan:

Nähä. Mäklaren? Hallåååå????

Frank vänder sig till mage!

Jag fattar inte hur trött man kan vara....amningshormonet har definitivt sagt tack och hej. Känner mig helt förstörd på dagarna. Plus att jag känner mig stressad inför visningen.... Tänk om det inte kommer någon för att titta...

Attans finanskris. Bara dåliga nyheter varje dag. Känns dystert. Ser på nyheterna att Sandvik nu varslar 1000 personer. På Volvo IT ska det varslas 350 personer (20 i Eskilstuna). Hur ska detta sluta?? Jag hoppas att jag sitter säkert...

Bäst att jag skriver om roliga saker istället! Det var ju ett bra tag sedan Frank för första gången lyckades vända från mage till rygg och vice versa - men sen har han inte gjort det på evigheter. Så jag tror att det bara var en tillfällighet att han rullade runt. Men igår kom han minsann fram till att det är roligare att ligga på mage. Nästan varje gång jag lade honom på rygg så rullade han över till mage! Filmade rullningen i morse. Det är filmat med mobilen - så det är inte bästa upplösningen...

Passar också på att lägga in en film när han sitter i sin nyinköpta barnstol. Han har börjat banka leksakerna i bordet (om han inte äter på dem). Men han har inte full koll - så de hårda leksakerna bankar han dessvärre i huvudet också....

Igår var vi återigen på babysim. Kristoffer var med vid sidan av och filmade. Nu har vi avancerat till att Frank har fått en hink vatten över huvudet tillsammans med dykkommandot. Det gick bra...

I tisdags bakade jag en äppelkaka. Den var galet god. Och snabb att göra. Testa den: http://www.ragazze.se/2006/10/20/appelkaka-i-langpanna/ Nu har sockerduellen havererat fullständigt. Lite på grund av äppelkakan. Jag har kommit fram till att jag struntar i kampen nu när jag har så mycket att tänka på inför visningen... Så - då var det sagt.

Nu sover Frank så jag ska passa på att skura kaklet i badrummet!

Trött

Oj, oj, oj nu är lägenheten ute på Hemnet till försäljning: http://www.hemnet.se/beskrivning/hemnet/324416

Är trött. Putsar på kaklet i badrummet. Tvättar. Matar Frank. Har en lång lista med grejer jag vill göra innan visningen som är om en vecka. Listan består bla av dessa grejer:

• Tvätta fönster
• Torka lister
• Olja in köksbänken
• Tvätta kaklet i badrummet och köket
• Putsa speglar
• Lägga saker i fin ordning i alla skåp (folk brukar öppna garderober på visningar)
• Städa upp i förråden

Är verkligen astrött just nu. Tröstäter biscotti. Ska baka en äppelkaka också. Bara för att. Fast det verkar ju kanske högst irrelevant att göra just nu med tanke på listan. Men jag vill. Den lät så god....

Igår gav jag Frank en smakportion av potatismos. Han spottade ut allt och grimaserade illa. Testar igen om en vecka eller så. Kan ju berätta att han såg extremt nöjd ut när han fick bröstet istället!

Just ja, i natt sov Frank i sin säng från 21 - 03:30. Fast jag matade honom 23:30, 01:30 och 03:30. Efter sista matningen fick han ligga kvar i vår säng. Men ganska duktigt av både Frank och mig tycker jag.

Neej, jag är så trött att jag inte ens orkar trycka ned tangenterna nu.... måste vila lite tror jag...

Sälja

Usch vad nervös jag känner mig....vi har beslutat oss för att sälja lägenheten nu. Skandiamäklarna kommer imorgon för att fota den. Sen kommer den ut på Hemnet nästa onsdag. Finns nästan ingen återvändo nu. Jag kommer att gråta floder då vi säljer. Vi trivs så himla bra. Men, vi kommer ju att behöva större boende såsmåningom. Så en flytt är oundviklig. Men det är ju inga superroliga tider att sälja i. Jag hoppas att vi i alla fall får vad vi gav för den. Skulle det gå dåligt så drar vi in annonsen och testar (helt utanför ämnet men det här skrev Frank precis: §§§§§§§§§§§§§§§§§) igen senare i vår. Nu kanske ni undrar om vi har hittat ett hus att köpa, men nej det har vi inte. Vi ska flytta in i en hyresrätt. Då vet vi vad vi har att röra oss med, vi kan få ett lånelöfte (idag verkar det som om de flesta banker kräver att man säljer först och köper sen ) och leta efter drömhuset i lugn och ro.

Vi har beställt en ny ring till Kristoffer. Han tappade ju bort den i somras (ligger troligtvis i Kaitumälven) och när vi kollade igenom våra kvitton så såg vi att vi hade en försäkring på ringen. Yes! Så vi behövde bara betala 10% av ringens pris för att få en ny. Men guldet har blivit dyrare så vi fick också lägga till 500 kr i "mellanskillnad". Men det gör inget, det känns så skönt att Kristoffer får en ring tillbaka på fingret.

Igår var vi peppade att få Frank att sova i sin säng. Vi gick och lade oss. Frank låg i sin säng. Men så plötsligt började han gnälla och gråta. Då hamnade han i vår säng. Och 2 minuter senare sov han. Men han sov inte så bra i vanlig ordning. Så jag är trött. Med andra ord är allt som vanligt.

Nu ska jag sova och sedan imorgon blir det till att göra det snyggt i lägenheten. Ångest.

Jag vill men jag kan inte...jag kan men jag vill inte...

...låta Frank sova ensam i sin spjälsäng. Å ena sidan vill jag inget hellre än att kunna ta en massa plats i sängen, vrida och vända mig som jag vill och slippa ligga stel som en pinne med en arm kring Frank. Slippa vakna av att ena sidan är bortdomnad och oroa mig för att minsta rörelse ska väcka honom. Men å andra sidan så är det så förbannat mysigt att ligga nära honom. Höra när han snarkar. Småle när han vänder sig på sidan för att komma närmare mig eller när han sträcker ut händerna och tar tag i min näsa eller mitt hår. Och så är det ju enkelt att bara sätta sig upp i sängen för att amma och rapa honom.

Varje dag när jag känner mig extra trött och längtar efter att få krypa ner i sängen så tänker jag att i natt - då testar vi på riktigt. Han brukar oftast sova i sin säng på kvällen, men när vi går och lägger oss så är han oftast vaken. Då ligger han i sin säng och ler sitt tandlösa leende och man kan inte annat än smälta... Åhh, lilla lilla pluttilutt vill du sova bredvid mamma i natt med frågar man då.... Och så svarar han med ett ännu större leende. Och vips så har jag bäddat ner honom bredvid mig. Vi testar imorgon istället säger jag till Kristoffer då.

Så att få honom att sova i sin säng kommer att bli riktigt tufft för mig. Han är ju så oemotståndligt mysig. Usch, jag vet inte hur jag ska fixa det.... Men samtidigt så tror jag ju att vi alla kommer att vinna på det. Jag kommer att sova bättre och kanske kommer också Frank att sova bättre. En annan grej som vi tror (kanske snarare hoppas) är att han kommer sova längre pass då man kan börja ge honom lite gröt på kvällen. Och det kanske vi kan börja med om ett tag?

På lördag blir han 4½ månad. Efter 4-månadersdagen är det legalt att introducera smakportioner. De flesta jag känner har varit väldigt ivriga att starta med det på dagen då de blir 4 månader, eller till och med lite innan Men vi har inte gjort det ännu. Känns inte som det är något att stressa med. Men nu är i alla fall vår plan att börja med en smakportion mosad potatis på lördag. Vi ska först till IKEA och köpa en barnstol så att han kan sitta med oss vid matbordet. Sedan testar vi att mata honom. Det är väl en tesked per dag i början tror jag. Ska faktiskt bli lite spännande! Sedan efter x antal dagar (eller veckor?) kanske man kan testa lite gröt på kvällen. Vi får se!

Idag har vi varit på babysim igen. Det gick bra även denna gång. Inga avancerade dyk eller så ännu. Vi "simmade" efter en leksak och repeterade förra gångens övningar. Kaoset efteråt kändes denna gång lite mer lätthanterligt. Förmodligen för att det var väntat. Och nu hade jag också en påse med mig i duschen där jag kunde pula ner alla grejer. Så det gick bra. Efteråt sov Frank ganska länge. Något som är intressant idag är att det har gått ganska lång tid mellan matningarna. Han ammade 07:30, 12:00 och 16:30. Kanske en förändring på G? Har vi tur så sover han längre stunder också i natt!

Chefen ringde idag. Nu äntligen är löneavtalen klara med Unionen. Skulle ha varit klart i April. Om 2 veckor ska vi ses på ett fik och ha lönesamtal. Eller samtal och samtal. Det brukar mer vara så att han säger - OK, Annica, du får x kronor i löneförhöjning. Jaha, OK, tack brukar jag då säga. Tänker passa på att ta upp att jag funderar på att börja jobba en dag per vecka from Februari. Om det nu går att lösa vill säga. Kanske inte finns några meningsfulla arbetsuppgifter för "en-dag-i-veckan-jobb"?

I måndags var ju som sagt Mia och Elin över. Vi hade jättetrevligt. Åt lunch. Drack kaffe och åt biscotti. Drack latte och åt tryffelkaka. Detta hann vi med på cirka 4 timmar. Däremellan så gjorde vi lite hand- och fotavtryck i trolldeg. Elins avtryck blev 100 gånger bättre än Franks. Det var knepigt det där. Vi får se om det blir något av mina formar eller ej... Det ösregnade ute så vi kom aldrig ut på promenad, men desto mer hann vi ju fika istället!

Imorgon ska jag träffa en annan Mia och hennes lilla Lily. Det blir promenad och troligtvis fika. Ja, ja. What ever. Man lever bara en gång.

Nu ska jag skala potatis och se om Kristoffer (som fått ny tjänst på jobbet) behagar komma hem snart. Jag är hungrig. Som en varg.

Fars dag

Igår firade Kristoffer Fars dag för första gången. Samtidigt passade vi på att fira Franks morfar och farfar genom att bjuda in till fika. Dagen till ära hade jag bestämt mig för att baka en tryffelkaka från en receptbok som heter Chokladpassion. Jag köpte boken på bokrea för några år sedan men öppnade den inte förrän i torsdags. Kändes lite som att recepten var ämnade caféer och riktiga chokladexperter, men jag fastnade som sagt för en tryffelkaka. Kanske för att den verkade mest"doable". Som backup, i fall att kakan skulle vara oätlig, var jag tvungen att baka biscotti och köpa lite kex. Kakan tog 2 dagar att göra (olika moment olika dagar) och värderar man min tid till 100 kr i timmen och ingredienserna så skulle man kunna säga att kakan "kostade" 800 kr. Tänk vad mycket bakverk vi kunnat handla på konditori för de pengarna!! Hursomhelst så gjorde jag klart för alla att de var tvugna att säga att kakan var utsökt även om de inte skulle ha tyckt det! Och ingen vågade säga något annat heller. Så egentligen vet jag inte vad de tyckte...men jag tycker att den blev fin och god. Dock väldigt mäktig.

Från Frank fick Kristoffer den något udda Farsdag-presenten: ett sällskapsspel. Jag vet inte hur Frank tänkte när han sprang iväg till Akademibokhandeln och köpte spelet... Men han fick också en söt body som jag knepat och knåpat med i veckan:

I fredags köpte vi äntligen en filmkamera. Känns som ett måste när man har barn. Den blev lite för dyr tycker jag, men Kristoffer övertygade mig att det var ett bra köp. Den har 40G hårddisk så man slipper krångla med skivor etcetera. Men herregud vad dålig jag är på att filma. Jag vet inte hur länge man ska filma en sekvens. Filmade en snutt från fikat igår och då har jag rört kameran så snabbt att man inte ens ser vem det är som sitter i soffan. Och det skakar och hoppar. Däremot blev det alldeles för långa sekvenser på Frank i babygymmet. Och jag låter sååå töntig: Heeeej Fraaaank! Vad söööööt du äääär! Halåååå killen....mammas lilla äääälskling. Heeej heeej!

Bah, kanske det var bättre på Super-8-tiden? Då slapp man höra sig själv i alla fall...

Nu ska jag laga storkok av köttfärssås. Mia och Elin kommer hit om en timme ungefär. Okej, Mia älskar mat liksom mig, men det är inte därför jag ska göra storkok. Så mycket äter vi inte. Tror jag. Hehe...Vi ska pyssla lite - försöka göra fotavtryck av våra småttingar. Vi har pratat om det ett tag och känner att det är dags nu. Innan de får storlek 42 i skor och kör moppe... Då är det inte så sött längre. Och det lär gå åt en massa trolldeg och gips då. Så vi gör det nu istället!

Babysim

Igår var vi på babysim för första gången. Och det verkade som om Frank gillade det. Han skrattade och sprattlade med benen som en liten vilde. Men det var ingen som sade att det skulle vara jobbigt för föräldrarna! Jag fick nästan kramp i armarna av att hålla Frank i magläge. Och efteråt var både jag och Frank ganska utmattade. Det var väl mycket nya intryck och massa nya bebisar och vuxna för Franks del. Själv blev jag mest trött av kaoset som rådde efteråt. I ett litet duschrum med 4 duschar skulle 13 mammor (varav en mormor) och 12 bebisar samsas. Så med Frank, 3 handdukar och shampoo i famnen försökte jag ta mig fram till en dusch. Som tur var fanns det "bebis-ställningar" som man kunde sätta bebisen i medan man duschade själv. Så utanför varje dusch satt det minst en gråtande bebis... Sen skulle jag för första gången försöka duscha av Frank (vi brukar ju bara bada honom i balja). Var rädd att jag skulle tappa honom eller att han skulle få för sig att bajsa i duschen.... Men det gick bra.

I måndags var vi hos läkaren på BVC för att kolla Franks öra. Jag fick för mig att han hade ont i det eftersom han slår sig för örat med handen och det fanns knölar bakom örat. Men det var ingen fara alls. Bra. Vi passade på att väga och mäta honom också. Han väger nu 7955 gram och är 66 cm lång. Så idag ska jag sortera bort kläder som är för smått. Blir nog en hel del. Visst - vissa bodies i strl 62 kanske fortfarande funkar - men då i något urringat format. Nä, vi får nöta på 68:orna istället.

Åh, igår fick Jocke och Emma en till liten tjej! Grattis! Jag som hade gissat på att det skulle bli en pojke. Fel av mig...

Jag har varit ganska duktig i veckan: I måndags gick jag 8500 steg, i tisdags över 16000 steg och igår ca 10500 steg. Jag har kört lite styrka hemma och svettats lite på stepmaskinen. Jag har inte ätit "socker" sedan i lördags och gått ner till 65,8 kg. Känns bra. Men, nu ska jag dessvärre börja baka till Fars dag. Så ajajaj - nu är det kört för denna vecka. Men jag känner mig ganska nöjd ändå. Eller kanske "Stolt men inte nöjd" som Nuders bok heter (tror jag).

Nu ska jag och Frank pyssla lite med en grej till Fars dag!

Åldersnoja?

Sitter i sängen och det är lördagsmorgon. Kristoffer har somnat och Frank likaså. Mysigt! Vi brukar vakna ganska tidigt, äta frukost och sen krypa ned i sängen igen. Det är skönt värre. Nästan så att man önskar att det regnar ute för att inte få dåligt samvete att man är inne....

Men solen skiner idag (till skillnad från igår när det var riktigt, riktigt urrigt) och vi ska snart göra oss iordning och åka ut till Kristoffers föräldrar. De har ju köpt grannens lilla hus efter att han gick bort. Det ska nu blåsas ut och byggas till. Idag ska vi jobba i källaren (riva upp golvet tror jag). Blir nog bra det.

De senaste dagarna har det slagit mig att det inte är långt kvar tills jag blir 30. Det låter så vuxet och skrämmande. 40-rakan som Kristoffer kallar det... Men grejen är ju den att jag inte känner mig vuxen. När jag och min syrra är hemma i Bålsta kan man tro att vi är 16 år gamla som vi fnissar och flamsar. Mamma och pappa tycker nog att vi är helt galna... Men kul har vi.

Frågan är om jag kommer få en 30-årskris? Det tror jag inte. Jag har ju ett bra jobb, en bebis, är förlovad och äger en Volvo. Vad är det som saknas tro? Ett hus och en vigselring kanske?

Saker som talar för att jag börjar bli gammal:

• jag har börjat få lite gråa hårstrån
• min mage är mycket plufsigare än tidigare (skulle iofs kunna ha med graviditeten att göra)
• det är bara ca 3 månader tills jag fyller 30
• jag är en mamma
• jag chockas över att de som är födda 1988 redan är 20 år gamla
• jag läser tidningen Vi Föräldrar
• jag sparar pengar
• jag spejar efter hus på landet

Men å andra sidan:

• jag fick igår visa leg på bolaget vilket borde betyda att jag inte ens ser ut som 20 :)
• jag älskar att se meningslösa program som Top Model
• jag kan vara ganska barnslig

Nu till något helt annat: Frank "fyllde" 4 månader i torsdags. Han kan numera förflytta sig baklänges. När vi lägger honom på mage så har han helt plötsligt rört sig bakåt en halvmeter. Coolt! Han dreglar hejdlöst mycket och pratar en massa med händerna i munnen. Han älskar att stå upp och kan till och med sitta själv en liten stund. Det går fort framåt med andra ord.

Nu ska vi göra oss iordning och åka iväg!