Kåvepenin var inget för Gustav

Kåvepeninet bara kom upp igen... så imorse ringde jag till vårdcentralen och bad dem skriva ut ett annat penicillin. Det gjorde dem och nu har vi ett annat. Nackdelen med detta är att det är 7 dagars behandling istället för 5. Och det är ett sant helvete att få i Gustav medicin. Han gör allt för att slippa undan doseringssprutan. Jag testade att blanda ut det med puré - och det gick sådär. Hela dagen har Gustav varit misstänksam och vägrat att äta allt förutom att amma. Nu vid middagen så lyckades vi lura i honom lite lite mat - och det gick okej så länge det var Frank som höll i skeden. Mamma är en elak tant som bara försöker lura i Gustav en massa otrevligheter. Utöver penicillinet så har vi hostmedicinen som också ska ned. 3 gånger om dagen. Jag är alldeles slut efter den här dagen...

Parallellt med medicineringen testar jag också ett vitlöksomslag. Gustav får glida runt med mössa som håller omslagen på plats. Hur söt som helst är han!

Öroninflammation

Det är 4 dagar kvar till bröllopet. Och vad händer då? Jo, Gustav får öroninflammation på bägge öronen. Han fick ju feber i lördags, sen var det lite bättre igår, och nu på morgonen hade han 39,4 igen. Pratade med BVC och fick en tid hos läkaren idag. Och där kunde läkaren konstatera att han hade det på bägge öronen. Lillplutten! Så nu har jag hämtat ut Kåvepenin och ska medicinera honom i 5 dagar. Den sista behandlingsdagen blir således på LÖRDAG. Läkaren trodde att det skulle hinna bli bra innan Thailandsresan som vi åker på om exakt en vecka. Hoppas, hoppas det!

Frank brukar alltid vara lättlämnad på dagis, men idag var han det absolut inte. Troligtvis känner han att det är mycket i luften just nu med bröllop, kyrka, Thailand, flyga, Gustav som är sjuk, packningslistor och allmän bröllopsstress. Så han grät floder då jag skulle gå. verkligen. Och till råga på allt skulle jag ha "utvecklingssamtal" på dagis om just Frank. Så jag fick vinka Hejdå och sen smita in bakvägen till dagis. Samtalet startade väl cirka 30 minuter efter utsatt tid på grund av den ovanliga lämningen. Men det gick bra. De är så nöjda och glada med honom.

Nu ska jag röja upp lite här hemma, sen ska Frank hämtas. Därefter ska vi åka och köpa en begagnad vagn för 200 kr som vi tar med till Thailand.

En vecka...

... och en dag. Sedan är det dags för bröllop. Jiihaa! Helgen kommer, inte helt otippat, att bestå av massa fix. Det ska inhandlas lite smått och gott. Det ska småpackas till Thailandsresan. Det ska printas vigselprogram och sys festprogram.

Det finns att göra med andra ord!

Nu i veckan har Frank varit hemma från dagis alla dagar utom tisdagen. Hans näsa rann som en vattenkran under onsdagen. Han fick lite feber. Men redan igår var det mycket bättre. Tack och lov. I dag var vi på väg till dagis, men han ville inte alls. Han hävdade bestämt att han var hostig (det är extra kul då han verkligen ska visa HUR hostig han är). Jag orkade inte krångla så jag ringde och sade att han blev hemma istället.

Hemma på förmiddagen satt jag och jobbade så gott det gick för att sen försöka knyta ihop jobbsäcken inför ledigheten. Tror att det lyckades.

I går var jag på provsmink och provuppsättning. Det kändes så himla lyxigt... Jag lämnade över bil och barn till Carina vid tolvsnåret. Sen blev jag sminkad i 1½ timme. Det är lustigt, eller inte alls egentligen, när man sitter där i skyltfönstret utan smink och stirrar in i spegeln. Man, eller jag, känner sig så j-la ful. Det känns som att man verkligen är "mission impossible" för make up-artisten. Sen börjar de fixa och trixa. Och hej och hå vad lite smink kan göra! Och lösfransar. Hihi, det blir kul att ha låååånga fransar för en gångs skull! Efter sminket, och en hel del sminkshopping, så var det dags för håret. Jag och frisören hade en gemensam bild av hur det skulle vara. Men det blev inte riktigt som jag tänkte. Det blev lite stramare. Och med två längder som ramar in ansiktet. Precis enligt hur vi diskuterat. Men... jag trivdes inte riktigt i det. Under kvällen höll jag sen på att dividera fram och tillbaka med luggen. Hänga rakt ned, hänga snett, sättas upp. Problemet är att jag inte kommer kunna låta längderna bara hänga. Jag kommer av nervositet/vana/störsel att lägga håret bakom öronen. Vilket ju inte är tanken... Så, jag tror att det är bättre om luggen istället sätts upp i frisyren. Måste prata med frisören på måndag. Efter frisören gled jag runt på stan, och kände mig jättefånig med lösfransar och festfrisyr, och spenderade pengar. Underbart att gå där ensam. Utan barnvagn. Sen blev jag hämtad. Väl hemma hade Carina gjort ordning middag till oss. Vilken lyx!!

Och sen på kvällen kom prästen hem till oss. Karin, som hon heter, blev kvar ända till 22. Vi gick igenom allt inför vigseln. Jag kände mig jättenervös när vi fick "öva" på hur vi skulle håll ai ringarna med mera. Herregud. Jag kanske kommer svimma innan vi ens hunnit in i kyrkan. Bara jag tänker på det nu så får jag fjärilar i magen. Hjälp!!

Lite trött

De senaste dagarna har varit lite småhektiska. Födelsedag för mig själv i torsdags som först firades på café tillsammans med Gustav. Mycket givande konversationer hade vi... På eftermiddagen kom mina blivande (väldigt snart) svärföräldrar på fika. Sedan dök barnvakterna upp och jag och Kristoffer åkte in till stan och åt en helt okej middag. När vi sen kom hem låg båda barnen och sov. Toppen!

I fredags var det jobb och fredagsmys på schemat. På lördagen satte jag mig i bilen tillsammans med barnen. Vi drog till Bålsta redan halv nio på morgonen eftersom Kristoffer hade en stundande svensexa. Och jag själv hade en trevlig tjejmiddagsåterträff med gymnasietjejerna. Det var endast 13 år sedan vi senast sågs. Holabandola. 13 år... Vi hade väldigt trevligt och planerade in en återträff för hela klassen framåt sommaren.

Imorse fick jag lite sovmorgon då mina föräldrar tog sig an barnen. Jätteskönt. Sen hängde jag kvar hos mamma och pappa en stund innan jag körde hem till Martin för att hämta hem en trött, ledbruten och bakis blivande man. Vi plockade upp en pizza på vägen. Tokigt! Så skulle i alla fall Frank beskriva det hela!

Snart en pepparkaka?

Nu har operation "skaffa lite färg" startat. Jag tycker inte alls om solarier, men vill inte chansa med spraytanning inför bröllopet. Jag gjorde ju det inför Mias bröllop och kom ner till dem (i Helsingborg) brun som en pepparkaka. Som en svartbränd pepparkaka menar jag. Shit, det vill man inte uppleva dagen innan sitt eget bröllop. No, no. Så det får helt enkelt bli solarie. Jag startade med 16 minuter idag. Tiden går långsamt och jag ligger hela tiden och tänker på hemskheter som cancer, skabb, rör som ramlar ner i ansiktet och sönderbrända kroppsdelar. Men, jag överlevde. Den här gången i alla fall.

Efter solningen så körde jag 20 minuter crosstraining. Bra va? Det är så optimalt att gymmet ligger nära. Jag satte mig i bilen 16:55. Framme på gymmet 17:00. Solade och tränade, körde hem och parkerade 17:55. En timme! En timme av egentid. En timme av träning (svettades ju lite i solariet faktiskt). Nice!

Men nu.... ska jag nog hoppa ned i sängen tror jag. Natten som var hade vi 2 barn som inte alls sov något bra...

.

9 månader och några dagar

För några dagar sedan blev Gustav hela 9 månader. Tiden flyger som bekant.

9-månaders fakta:

• Har 2 tänder nere och snart 4 tänder uppe
• Dricker välling på kvällen
• Äter gröt till frukost
• Äter purélunch och purémiddag
• Ammar lite nu och då. Mestadels på natten. Tyvärr!
• Sover uppenbarligen inte hela natten utan vaknar minst 2-3 gånger per natt
• Nattas i sin säng vid 19 och sover där åtminstone halva natten (tills jag blir lat och inte orkar gå tillbaka till hans rum)
• Går längs med möbler
• Kan stå själv korta stunder
• Kan ganska kontrollerat sätta sig från stående
• Skriker av glädje (ljudnivån är hög vid matbordet)
• Är så sjukt envis att man knappt tror det är sant
• Väger strax över 10 kg
• Är väldigt mammig, men det börjar bättra sig...

Nu ligger han och sover och Frank är på dagis. Gårdagen ägnade jag åt att sätta upp spegeln i badrummet. Efter en hel del svordomar över de usla mollyskruvarna så fick jag till sist upp den. Blev lite extra triggad att få dit den efter att Frank utbrast: "Mamma kan inte mycket". Jo, Frank, mamma kan j-vligt mycket. Bara så du vet!

Sen fixade jag ordning lite i lekrummet. Flyttade om lite tavlor och förankrade hyllan i väggen. Äntligen är det gjort. Som tur är innan olyckan var framme!

Appropå att tiden flyger... Snart är det ju dax för bröllop. Hjälp! Känns jättepirrigt. Kanske borde använda tiden till vettigare saker än att fixa i lekrum med mera!

Möhippa

Vi hade precis ätit frukost och Kristoffer hade åkt iväg en snabbis till jobbet för att fixa en sak då det ringde på dörren. Och in kom hela tjocka tjejligan. Möhippan var ett faktum.

Till en början var vi här och åt champagnefrukost för att sedan styra kosan mot stan. Där väntade ett svettigt och roligt magdanspass. Det var svårt och roligt. Och jag kommer att skämmas ihjäl då jag ser filmen därifrån! Sen blev det fantastiskt god lunch med tillhörande chokladprovning hemma hos Mia. In till stan igen med en skräckslagen Annica som befarade kyssförsäljning. Men, tack och lov blev det en slags tipsrunda som slutade på ett dagspa. Där inne väntade en härlig bubbelpool för oss alla. Det var jättemysigt med kandelabrar och härliga fruktfat. Jag fick en jätteskön huvudmassage och sen var det dags att fixa oss iordning inför middagen som serverades hemma hos Linda. Det var jättegott, supertrevligt och roligt. Det blev en hel del gamla minnen och pinsamma historier som diskuterades och skrattades åt. En del vin. Lite White Russian. Lite mer vin. Ännu mer skratt. Och däremellan en massa suspekta, mindre propra, fotosessioner. Som jag garanterat kommer att skämmas för då jag får se dem!

Hem kom vi vid 01. Trött och lycklig hoppade jag ned i sängen där hela familjen låg och sov. Sedan var det bara att finna sig i att huvudet idag bultade lite extra. För sovmorgon det är ju inget man får. Även fast det kanske hade behövts.

Gapskratt

Jag har precis nattat Frank och Gustav. Jag och Frank låg i sängen och gapskrattade en stund. Det är ju så underbart med glada barn. Det smittar.

Saken är den att jag är så djävulskt sugen på något sött och har i några timmar nu bara väntat på att ta en kopp kaffe och en kaka som finns i frysen. Men jag ville vänta tills barnen sover... Så efter att ha sjungit lite för Frank och borstat hans tänder med mera så sade jag att jag skulle gå ned och dricka kaffe. Då sade Frank: Du ska dricka kaffe och äta en kaka! Va!!? sade jag och försökte se oskyldig ut. Vi har väl inga kakor hemma sade jag sen. Då gapskrattade Frank och sade: Vi haaar kakor hemma!! Då kunde jag inte annat än skratta och skratta. Genomskådad av en 2-åring. Fantastiskt. Sen låg vi och skrattade åt detta ganska länge. Tills mitt kaksug vann och jag sade godnatt och gick ner till kaffebryggaren och frysen.

I dag var jag på BVC med Gustav. Han väger ganska precis 10kg nu. Han fick även sprutan mot Mässling med mera eftersom de rekommederar den inför Thailandsresan. Frank fick ju reaktion på den, vi får se om Gustav också får det. Lillplutten håller förresten på att få ytterligare 2 tänder. Så snart har han 4 tänder uppe och 2 nere.

I går var vi hemma hos Lily och Isak efter dagis. Och när vi idag åkte hem från dagis så tjatade Frank ganska länge att han ville träffa Lily igen. Och det gör vi ju så gärna!

Nu ska jag kolla in på Hudotekets hemsida. De har ett Bioline-erbjudande som jag nog inte kan motstå...

Vi är tillbaks...

...vi är laddade, vi är tända!

Nja, kanske inte riktigt. Men vi är i alla fall friska nu. Kristoffer och Frank var de som blev mest sjuka. Kristoffer låg i sängen och huttrade i 2 dygn med hög feber och kräkningar. Frank hade feber i 4-5 dagar. Upp och ned och upp och ned. En stund 40 grader, sedan ner på 37,5 och sedan upp igen... Och så höll det på. Vi isolerade oss hemma hela helgen och på söndagen så började Frank och Kristoffer att hitta tillbaka till sig själva. Skönt! Det var ju så trist när de var jättesjuka.

Jag är däremot lite extra trött av att ha servat hela familjen dag och natt. Ja, för natt har det numera blivit då Gustav vaknar och vaknar och vaknar på nätterna. Det var en natt för ett par dagar sedan då han sov från 19 till 04. Definitivt rekord. Och som jag önskade att det skulle vara en ny vana. Men det förstod jag ju att det inte skulle vara. Och det var det inte. Skit!

På vårt bröllop kommer vi att ha barnvakter till barnen, efter kyrkan. Dessa trevliga tjejer kom över på ett första möte idag. De var här en timme och vi fyllde i ett obligatoriskt formulär och de lekte med barnen i lekrummet. Jag och Kristoffer satt lite handfallna i köket och visste inte vad vi skulle göra, men de interagerade lite med oss också. Hursomhelst, det kommer nog gå bra det där. Vi har bokat upp dem 2 kvällar till innan bröllopet så att Frank och Gustav lär känna dem lite mer.

Nu ska jag sy ihop festprogrammen. Bokstavligt talat.