Pust! Vilken jobbig natt.... Välling vid tolv. Sen sov han hos oss. Vaknade vid 04 och gallskrek. Kristoffer fick världens chock. Jag vandrade fram och tillbaka i lägenheten med Frank. Han blev lite lugn och vi gick då och lade oss igen. Verkade lovande några minuter, sen gallskrek han igen. Upp och vagga lite. Kollade om han ville dricka vatten. Han tog en liten sipp. Skrek. Blev lugn. Försökte sova. Igen. Såhär höll vi på till strax efter fem. Ungefär lagom till att Kristoffers väckarklocka ringde somnade Frank och jag om. Stackars Kristoffer var helt slut när han åkte till jobbet. Men vid 6:45 skulle Frank absolut upp igen.
Det är bara att finna sig i situationen!
1 kommentar:
Det är så skönt att den tiden är över för oss. Visst, vi kan ha jobbiga nätter, men aldrig så dom bara gallskriker och man måste vandra runt. MEN istället har vi båda tjejerna i våran säng nu för tiden. Stina har ju varit sjuk så hon får sova pga det, men kerstin vaknar vid 4 o då somnaar hon aldrig om själv. som tur är sover dom gott i våran säng.
Skicka en kommentar