Uppdatering...kanske?

Igår var vi på Leos lekland med killarna. Det var Franks andra beök och Gustavs första. Det är ett riktigt träningspass för en annan att vara där. Klättra upp, åka ner, klättra upp, släpa åkdäck osv. Och jobbigast, och roligast, är piratskeppet där man skjuter mjuka bollar på varandra. Mycket lätt att bli som ett barn igen och leva sig in i leken. När vi väl kom därifrån var jag rätt slut faktiskt! Killarna var supernöjda och vi avslutade sedan söndagen med att ta hem pizza.

Under alla de månader jag inte har skrivit här i bloggen har jag med jämna mellanrum kommit på grejer som jag skulle vilja få på pränt, antinggen via bloggen eller på annat sätt. Mest för att jag vet hur snabbt man glömmer bort allt. Och nu, när jag fick ett ytterst ovanligt ryck att skriva så drabbas jag av totalt hjärnsläpp... Men jag får väl försöka...

Franks tävlingssinne
Frank har ett oerhört tävlingssinne. Allt är en tävling. Att förlora är inget alternativ. Och om han förlorar så är han ganska ofta en ganska dålig förlorare. Värst är nog kombon med en trött Frank som förlorar. Till exempel hoppa ner i sängen först-tävlingen. Om Gustav vinner är det som att hela världen rasar samman för Frank. Tårarna sprutar...

Gustav är vår lille gottegris. Han älskar verkligen allt som är sött och gott. Gustav mosar i sig sitt lördagsgodis fortare än kvickt. Frank är lite mer för att spara.

När Gustav ska spänna musklerna och visa hur start han är så får man alltid känna på hans armbågar. Och vice versa, om han ska känna på en annans muskler så är det såklart armbågen som utvärderas.

Frank har börjat skriva lite bokstäver och siffror.

Frank är väldigt bra på att ljuda ord (heter det så?)

Gustav vaknar alltid en gång på natten och vrålar det högsta han kan "Mammaaaaa". Och då menar jag vrålar. Inte ett ynkligt "mamma?" utan "MAMMAAAAA". Då är det bara att tassa in där och hämta över honom. Och glöm att pappa får hämta. Nej, där har Kristoffer klarat sig bra.

Frank kommer över själv till vår säng. Oftast ganska tidigt. Runt 23-tiden brukar han vakna och komma in med kudden under armen.

Gustav kan ibland gå på pottan och kissa. Men inte självmant utan om man "säger åt honom". Men det brukar vi ju sällan komma ihåg, så det blir inte alltför ofta. Det ger sig med tiden tänker vi!

Såå...nu fick jag ner lite grejer. Skönt. Men jag har nog missat hälften av grejerna.

Avslutningsvis måste jag säga att dagen har mestadels kretsat kring SAS eventuella konkurs. Tack och lov ser det ju ljusare ut nu då alla facken skrivit på avtalen. Befarade igår att vår USA-resa i jul skulle gå upp i rök. Det hade varit mycket surt...