Vansinnigt mycket snö!

Helgen har mestadels spenderats på hemmaplan. Mestadels inomhus också för den delen. Det är inte klokt vad det är mycket snö! Idag var det ju fantastiskt vackert väder. Vi klädde på oss och tog oss ut för det nödvändiga snöskottandet. Solen sken, himlen var knallblå och det var 12 grader kallt. Våra uppskottade gångar var helt igendrivna.... Så det var bara för Kristoffer att hugga tag i spaden. Jag och Frank roade oss med att dokumentera vintern. Vem vet om vi kommer uppleva en sådan här vinter igen? Frank lär ju tro att det alltid är såhär på vintrarna!!

Efter en hel del skottande och lite assisterande med grannens bil som inte tog sig upp för en liten backe så var det färdigskottat! Vi pulsade oss fram till altanen och satte oss och drack varm choklad och åt hembakade bullar! Idag fick man en riktig Sammakko-feeling. Var bara lite skoteråkning och vedeldad bastu som fattades...

Sedan blev det lunch och vila. Resten av dagen höll vi oss inne. Frank är lite hängig och har en näsa som rinner konstant. Jag känner mig också lite vissen med huvudvärk, halsont och en fruktansvärd halsbränna (det hänger väl ihop med graviditeten). Vi pysslade lite, städade lite och gick och spejade på mobilen hela tiden. Mia & Jerry tog sig nämligen in till förlossningen igår eftermiddag så jag har med spänning gått och väntat på besked. Och till sist kom det!! Imorse kom Elins lillebror till världen och allt var jättebra med dem alla. Supersöt var han på bilden de skickade!! Grattis familjen Martinsson!!!

Våra nätter har denna helg varit mindre lyckade. Natten till fredag så sov Frank som en KRATTA. Han vaknade varje timme och vände och vred på sig. Grät och var allmänt missnöjd. Och det är så svårt när man inte vet vad det är för fel!!

Vi förberedde oss således på en likadan natt, natten till idag. Vi nattade Frank. Han vaknade efter 1½ timme. Kunde inte somna om. Fick sitta i soffan med oss en stund. Vi försökte natta honom i vår säng. Gick inte heller. Tillbaka till soffan - där han somnade sött mellan mig och Kristoffer. Efter ett tag var jag trött och gick och lade mig (kände inte att jag orkade se det där skidloppet (2 x 15 km) eftersom OS-studion inte verkade tro allt för hårt på svenska killarna). Jag tog med mig Frank. Frank vaknade. Frank grät. Frank krånglade. Jag suckade. Jag pustade. Jag svor (tyst för mig själv...). Till sist somnade vi. För att en stund senare vakna av ett vrålskrik från TV-soffan. Det där skidloppet närmade sig upplösningen och det var SJUUUKT spännande. Jag pallrade mig ut till glädjeyran i soffan. Lite senare kom Frank efter. Och så satt vi där - hela familjen - och kollade på OS mitt i natten. När vi sen släckte och gick och lade oss så verkade inte Frank fatta att det var natt. Han satt i vår säng och lekte bilrace-tävling. "Klara...Gå!" sade han om och om igen och körde runt med leksaksbilarna på täcket: brrrummm, brrummm, brrmmm. Till sist fattade han galoppen och lade sig mellan oss. Tur det!

Men sen sov han faktiskt över förväntan. Vaknade till några gånger, men vi vaknade inte förrän 7:30 imorse. Rätt skönt!!

Imorgon kommer vi troligtvis att VABBA. Franks näsa rinner lite väl mycket. Plus att han är lite hängig. Men vi får se imorgon bitti hur det verkar.

Förresten, för en liten stund sedan så nattade vi Frank. Han höll på att fixa och dona inne på sitt rum och pratade med oss, men höll sig i rummet. Efter ett tag tassade han fram till sin dörr och STÄNGDE dörren. Va? Hallå!! Vi blev nästan fulla i skratt. Så komiskt! Sen blev han tyst och när vi kikade in för en stund sedan så såg vi att han hade tänt läslampan och låg och snusade och sov i sängen. Så sött så sött!

Ingen bra kombo...

...med OS och ett barn som sover dåligt.

Varken jag eller Kristoffer (eller Frank för den delen) är nattmänniskor. Men nu när det är OS så har vi helt enkelt tvingats till att ställa om lite. Vi går och lägger oss senare än vi brukar. Men mellan oss i sängen ligger en liten krabat och sparkar och vaknar och gråter och stångas. Så vi sover inte så mycket nu för tiden. Man känner sig sliten i hela kroppen och de svarta ringarna under ögonen blir mörkare och mörkare för varje dag....

31 år

Idag fyller jag år. Hela 31. Inte värt att fira egentligen. Men nu får man ju vänta i 9 år innan det är något att fira igen. Eller kanske 35 är något att uppmärksamma??

Kristoffers föräldrar kom förbi och åt middag hos oss och överlämnade blommor och present. Trevligt!

"Valrossen" Annica & Frank efter mysfrukosten!

Hursomhelst. Vi tog lite sovmorgon och åt mysfrukost. Ingen jäkt och stress. Fick present av Kristoffer och sen åkte vi iväg till jobbet. Och där rullade allt på som vanligt. Har haft väldigt mycket att göra denna vecka. Har jobbat från 6:30 till 16.00. Hämtat Frank, lekt, ätit middag och nattat Frank. Sen har jag jobbat ett par timmar till. Men idag tänker jag inte jobba kväll!

Frank bjuder på fika!

Frank tycker att det är så roligt att duka sitt lilla bord och bjuda på fika. På bilden ovan bjuder han på kaffe!

Han vill tävla hela tiden. Man ska ställa sig i köket (och det är väldigt väldigt viktigt att man står på rätt ställe) och sen säger Frank "Klala" - och då fyller man på med "Färdiga - Gå". Sen är det bara att springa efter Frank. Om och om och om igen.

Han tycker också om att sjunga Bä-bä (som i Bä-bä vita lamm). Vill gärna drick "mölk" och vill att man ska "däla" maten.

På dagis har han hamnat i någon nej-sägarperiod. Han vill inte göra något. Ska vi gå ut Frank? Näej!! Ska vi gå in Frank? Näej!!

I övrigt är det bra med oss och Frank. Magen växer och bebben är inte alls så "lugn" som jag tyckte i början. Jag har börjat få mer och mer sammandragningar och känner mig som en liten valross emellanåt. Det känns som att magen har tagit fart och börjat växa nu. Nedan är 2 bilder. Den ena från 4:e Februari (v 30) och den andra från idag (v 31)...

Vecka 30

Vecka 31

Magsjuka

De ringde från dagis idag och sade att Frank var magsjuk. Jaha. Bara att packa ned datorn och åka till dagis för att hämta honom. Det är tur att man har ett sånt jobb som tillåter hemifrånjobb om det behövs. Vi kommer att vara hemma minst 2 dagar med Frank eftersom de har 48-timmarsregeln på dagis. Planen är att dela på dagarna. Kristoffer jobbar förmiddag och jag eftermiddag. På så sätt får man undan det allra viktigaste på jobbet... Vilket inte är så dumt.

Frank har inte kräkts ännu, är bara väldigt dålig i magen. Hoppas man klarar sig utan att bli smittad bara...

I torsdags var jag på MVC igen. Magen har vuxit och har nu hoppat upp på "mittenkurvan". Alla värden var bra och barnmorskan frågade om jag brukade äta spikar till lunch eftersom mitt järnvärde var 154. Inte illa!

Foglossningen börjar tyvärr kännas lite värre igen. Igår kunde jag knappt bära Frank alls för det gjorde så ont. Men idag var det bättre. Tack och lov!

Potträningen fortsatte hela helgen. Varje gång Frank skulle bajsa så sade han till. Men det var inte alltid vi hann få av han blöjan i tid. Men det är ju otroligt bra att han är medveten om vad han gör osv.

Det funkar jättebra med hans "nya" säng. Inga problem att natta honom. Men han vaknar ju fortfarande vid 22-tiden och vill komma in till oss. Men det gör inget. Det är så mysigt!

Helgen som var har gått i fikats tecken. På lördagen fick vi först besök av Kristoffers föräldrar, sen kom mina på besök. På eftermiddagen åkte vi till Mattias och Linda och åt tårta. På söndagen blev det varsin semla och senare på eftermiddagen kom Veronica och Andreas på besök. Ingen hälsohelg precis...

Jag jämförde förresten mina MVC-papper med Frank-pappren och jag har gått upp ungeför lika mycket nu som då. Cirka 9-10 kg. Med Frank landade det på ca 22 kg totalt. Det är väl bara att vänta sig detsamma denna gång då...

Så stolt över Frank!!

Idag är en "stor dag" för Frank. Tycker jag i alla fall! Vi har ju en tid försökt få Frank att sitta på pottan och det har han gladeligen gjort, men man har aldrig fått ta av blöjan. Vi har visserligen inte "tjatat" utan bara frågat och han har då sagt nää. Men idag fick jag ta av blöjan, och han både kissade och bajsade i pottan medan jag satt bredvid och jublade!

Sen tittade han stolt ner i pottan och vi slängde det i toaletten. Frank spolade och såg såå stolt ut. Men sen fick jag minsann inte sätta på han en ny blöja. Så då fick han springa runt som en nakenfis ett bra tag. Duktiga killen!! Ska bli intressant att se om det händer någon mer gång i närtid.

Vi har förresten varit hemma idag, jag och Frank. Frank har varit lite hostig och snorig men vi har haft han på dagis. När jag hämtade igår så sade de på dagis att det var gränsfall till om han borde ha varit hemma istället. Så vi "vågade" inte annat än att VAB:a idag. Men särskilt krasslig tycker jag inte att han varit - så imorgon blir det dagis igen! Det är ju annars superbra att de säger till för det är så svårt att avgöra om han är för krasslig eller ej för att vara på dagis...

Jag har kunnat jobba lite emellanåt ändå och när Kristoffer kom hem från jobbet så kunde jag sätta mig några timmar till... Helt OK.

Det andra "stora" som hänt idag är att vi har möblerat om lite på Franks rum. Det som tidigare var oerhört omysigt har helt plötsligt blivit lite mysigare. Vi har flyttat runt hans möbler efter ett förslag från mamma och pappa. Gjorde susen tycker jag. Och det "stora", var ju inte själva om-möbleringen utan att vi har gjort en säng av spjälsängen. Ena långsidan är borttagen och Frank är så nöjd. Nu kan han ju hoppa i och ur sin säng som han vill.

Kristoffer skötte nattningen medan jag satt på bottenvåningen med ett leende på läpparna...

-Gonatt Frank, pappa sitter här ute och kollar på TV

(..."tass, tass, tass" hör man en stund senare)

- Näej Frank, det är godnatt nu!! Gå tillbaka till din säng nu!

(Frank tassar tillbaka)

(..."tass, tass, tass")

- Fraank! Det är ju gonatt nu. Gå och lägg dig i din säng!!

(Frank tassar tillbaka)

Sen hör jag inget mer. Efter en stund kommer jag upp på övervåningen och frågar hur det gick. Och det gick verkligen oväntat bra. Det var bara de 2 gångerna som Frank tassade upp igen. Och han gick själv och lade sig varje gång. När jag kikade in i hans rum låg han i sängen och sov med Laban tätt intill. Vilken kille vi har!!!

Slutligen ett par bilder från det kombinerade gäst-och lekrummet. Det återstår lite småpyssel samt att köpa en TV att hänga upp på väggen!

Vecka 28

Usch vad dålig jag är på att uppdatera bloggen...

Sedan sist har det hänt en hel del. Frank har fått dos nr 2 mot svininfluensan. Det gick bra. En vecka innan jul fick Frank vaccinet mot mässling-påssjuka-röda hund. Där fick vi faktiskt en reaktion...men precis som BVC sade så skulle reaktionen i sådana fall dröja en vecka eller två. Och mycket riktigt, dagarna innan nyår fick han feber för att sedan bli alldeles rödprickig på hela överkroppen. Enligt BVC var det lugna puckar. Och ett par dagar senare så var det borta. Det var faktiskt första gången Frank reagerade på ett vaccin.

Jag var på MVC då jag hade gått 25 fulla veckor. Hjärtljuden låg då på 140 och lät som det skulle. Däremot tyckte barnmorskan att min mage var lite liten. Enligt sf-kurvan så låg jag precis på nedre strecket. Jag mätte 21 cm. Med Frank låg jag vid den tidpunkten på 24-25 cm. Jag skulle därför tillbaka på kontroll 2 veckor senare, vilket var igår. Nu har jag alltså gått 27 fulla veckor och mäter 24 cm. Fortfarande ett ganska lågt värde, men det viktiga är att det växer. Och det gör det ju uppenbarligen. Det troliga är att det är en liten bebis.

Bilderna nedan visar vecka 26 med Frank (fast jag vet inte om det var i början eller slutet av vecka 26) och 26 fulla veckor med bebben i magen. Inte någon jätteskillnad tycker jag... men det kanske var i början av vecka 26 på första bilden??

Frank i magen

"Bebben" i magen

Och nedan en bild från idag, i början av den 28:e veckan. Igår låg hjärtljuden på 148. Låter bra. Bebben börjar kännas mer och mer aktiv i magen. En ganska härlig känsla faktiskt. Samtidigt lite obegripligt. Att det bor en liten filur i magen...Helt sjukt egentligen!!

Foglossningen har inte alls blivit så jäklig som jag befarade. Visst gör det ont till och från, men inte alls samma besvär som med Frank...

Hemma i huset har vi börjat göra i ordning lekrummet/gästrummet. Vi har målat om och har monterat fast gästsängen på ett par "skåp". Det blir alltså en kombinerad soffa och säng. Det blir bra tror jag. Men det är en hel del pyssel kvar... Ska lägga upp lite bilder på projektet!

Idag när jag hämtade Frank på dagis så var han som ett litet jehu. Han sprang allt vad han kunde runt, runt, runt mellan avdelningarna. Och sen i full fart in i min famn. Han var på strålande humör!!

Nu är det handboll på TV. Sitter å väntar på att Kristoffer ska komma hem fråm Ö-vik där han varit över dagen. Äter godis gör jag också. Ingen ordning alls...

Frank 1½ år

Så var det då ett nytt år och till och med ett nytt decennium. Nya möjligheter och förväntningar. Året då vi blir 4 i familjen. Kan bli ett intressant år!

Igår firade vi nyårsafton hemma hos oss, det var vi, familjen Martinsson samt Mattias och Linda. Det var en lugn och trevlig kväll med god mat och mycket prat. Frank och Elin skötte sig exemplariskt hela dagen och kvällen och hade nog lite småkul tillsammans. Gulligaste minnesbilden är nog när de står vid stereon och dansar och Frank kramar om Elin. Sen dansar de en liten kramdans och är hur söta som helst...ända tills Frank ramlar över Elin och Elin blir jätteledsen. Men dessförinnan var det en oslagbar syn!

Elin och Frank softar i soffan:

Vi kom i säng vid 02 och sedan var det bara att finna sig i att gå upp vid 06. Det gick åt en hel del kaffe och stackars Mattias och Linda som sov i vardagsrummet var nog inte så sugna på att skaffa egna barn...

Frank hjälper till med dammsugningen på nyårsafton!

Frank har ju också blivit 1½ år gammal!! Och nu kan han hoppa jämfota, säger "vill ha" och pekar på det han vill åt. Ett annat ord är: sitta. Mia tyckte också att han vid frukosten imorse sade: "Elin har bröd". Men det tror jag inte... Men helt klart så bubblar han mycket! Han sjunger också mycket. La-la-la-pa-pa-pa. Låter så sött så!

Årets första bad togs tidigare ikväll!

Nu ska jag om inte allt för lång tid ta sikte på sängen. Har ju några timmars sömn att ta igen...