När jag var ute och gick imorse så började jag fundera. Jag funderade på vad JAG vill här i livet. Vad är mina mål? Förutom att leva lycklig och må bra och njuta av familjen. Detta har jag givetvis funderat på förut. Och beklagat mig för att jag inte kan komma på något bra. Jag har inga mål. Det är så himla tragiskt tycker jag. Jag vill så gärna ha ett klart och tydligt mål - och då menar jag främst karriärmässigt. Ta Kristoffer till exempel. Han visste redan tidigt han började på sitt jobb vilken position han eftersträvar. Och han är verkligen på god väg dit. Hans chef vet om vart han siktar. Det är inte ett omöjligt mål, men samtidigt är det ett tufft mål han har satt. Hur jag än grubblar och funderar så kan jag inte komma på vad jag VERKLIGEN vill eller om det är en särskild position jag strävar efter. Tänk vad lätt det skulle vara på utvecklingssamtalen med chefen om jag kunde säga: Det här är mitt mål!!! Hur ska jag komma dit? Är det rimligt? Vilka utbildningar ska jag ta för att komma närmare?
Att jag hamnade på Volvo IT var lite av en tillfällighet. Trivs visserligen väldigt bra. Vissa dagar är det det bästa jobbet jag kan tänka mig. Andra dagar är det mindre kul. Men så är det förmodligen alltid. Oavsett var man hamnar. Men vad skulle hända om jag blev varslad (vilket inte är helt otänkbart i dessa tider tyvärr)? Vad skulle jag söka mig till för jobb då? Maskiningenjörsjobb - som jag utbildade mig till för 100 år sen - känns avlägset och jag är ju absolut ingen hacker (vilket folk kan tro när de hör att jag jobbar på Volvo IT). Så något sådant jobb faller troligtvis bort. Nä, usch, jag vet inte. Känner mig lite orolig inför framtiden.
Det är därför (finns säkert en massa fler anledningar) jag så gärna skulle vilja ha ett mål. Då skulle jag i alla fall veta vart jag ville och därefter kunna skapa mig en plan för att nå dit. Dessutom är det otroligt trist att inte ha ett mål. Rentav pinsamt faktiskt.
Men hur ska jag göra då? Skulle kanske behöva gå en "hitta dig själv"-kurs eller något. Mitt mål med 2009 kanske ska bli att hitta mina mål? Någonstans ligger de väl och gror? Det kanske bara handlar om att våga ta fram dem. Felet kanske är att jag tvivlar alltför mycket på min egen förmåga. Inte kan väl lilla jag....-problematiken. En kurs i att våga. En självförtroendekurs. Alla tips mottages tacksamt.
Nä, nu ska jag inte deppa ihop. Bortsett från det lilla problemet att jag inte vet VAD jag vill så har jag ju en fantastisk sambo, en underbar son, världens bästa familjer och vänner. Jag har tak över huvudet och ett jobb (än så länge i alla fall). En bil som rullar. Lite pengar på banken. Massor med mat i kylen. Lite goda viner i skafferiet. Synd att klaga egentligen.
3 kommentarer:
Bra tankar! Jag tror det säkert kan vara så att "inte ska väl jag" dessutom kan det vara svårt att tillåta sig att vilja nåt som kanske egentligen känns "fel" eftersom det inte passar in, tex som att du skulle vilja måla tavlor eller nåt!
Tycker det låter som ett bra och rimligt mål att hitta ett mål 2009! Fundera på när du är som gladast. Var är du då, vad gör du, eller vad har du uppnått? Man kan ju ha olika mål, kanske är det lättare att känna efter vad du har för mål med din fritid först innan du går på jobbiten?
typ...att målet är att lära sig mer om vin eller kunna göra en juste rödvinssås på en höft! :)
Kram
jag som trodde du hade stenkoll på vad du ville göra. Fast egentligen kanske ud inte är karriärskvinna utan familjekvinna.
Du sa ju iallafall att du har mål med barn nr 2 :-) själv har jag mål att få bukt på min 3åring så hon kan klä på sig utan att bråka när vi ska till dagis.
Dagliga mål är första steget.
Tack för kommentarerna.
Sofy: Bra idé att ta reda på vad jag gör när jag är som gladast.
Laila: Men jag VILL ju vara en karriärskvinna.... Fast kombinerat med familjekvinna. Jo, barn nummer 2 är ju ett mål. Såsmåningom. Först ska jag ju tillbaka och jobba ett tag har jag tänkt. Och få Frank att sova hela nätter ;)
Skicka en kommentar