Borta bra men hemma bäst

Nu är vi hemma efter en vecka i stugan. Det var en alldeles lagom lång vistelse med en hel del sol, ett par dagar med bra skoterföre och bastubad varje kväll. Men, vi var bra nära att missa flyget upp....

Vi kom till Arlanda i godan ro - ungefär en timme innan planet skulle gå. Sen softade vi lite innan vi gick bort till terminal 3. Vilket var dumt. För det var sjukt lång incheckningskö. Efter många och långa jobbiga minuter så blev vi framslussade och var absolut sista resenärerna som fick checka in till Gällivare. Puh!

Flyget gick bra med Frank och vi blev hämtade av min faster som körde oss ut till stugan. Schysst!

Spana in Franks två tänder i överkäken!

På långfredagen tog Frank sina första "riktiga" steg. 2 stycken. Sedan dess har han tagit 2-3 steg åt gången om man låter honom "gå" från mig till Kristoffer eller vice versa. Men det är verkligen inte alltid som han vill gå... Oftast sätter han sig ner och kryper istället. Men vad gör det?

Under långfredagen var vi iväg på en långtur. Vi körde cirka 2 timmar till raststugan och sen var det samma väg hem igen. Dagarna som följde var det ganska varmt och soligt. Det ledde iofs till att skoterspåren blev urdåliga och det blev mycket vatten på isarna. Men det gör inte så mycket när man sitter på renfällen och äter en varm macka och dricker en öl. Och tar en liten hutt bäverhojta.

Pimpeltävlingen på påskdagen.

Varken Frank, Kristoffer eller morfar vann...

Jag och Kristoffer sov några nätter i gäststugan och då tog mormor och morfar (läs mormor) nattpassen med Frank. Sedan var det skiftbyte och vi fick ta över vår lilla bebis. Men det var skönt att få sova 3 nätter i rad!

I går flög vi alltså hem igen. Och herregud vad skönt det är att komma hem när man varit borta! Frank sov som en stock när vi kom innanför dörren vid 20:15. Så vi bytte om till pyjamas på honom och gav honom lite välling. Sen sov han. Och sov. Och sov. Ända till 05:15.

Frank har sovit HELA natten för första gången!! Det tog bara 9½ månad. Underbart!!!