Franks kompis var på besök

I går var Franks kompis Elin på besök tillsammans med sin Mamma Mia (!). Fast Frank har en hel del respekt för Elin. Herregud, när ska han förstå att den söta lilla tjejen faktiskt INTE är farlig!? Ja, ja. Eftersom det var så finfint väder spenderades nästan hela dagen utomhus, så sådär jättemycket interaktion mellan de två bidde det inte. Nästa gång kanske?

Gårdagen började med ett BVC-besök där Frank vägdes, mättes och fick Prevenar-sprutan. Han vägde ca 9,9 kg och var ca 74 cm lång. Jag trodde att han vägde över 10. Men inte riktigt visade det sig. Efter sprutan skulle vi promenera hem för att möta upp Mia och Elin. Gissa vad som hänt? PUNKTERING. IGEN. Jag blir VANSINNIG! Det måste vara 5:e gången eller så. Kan det vara så att det är någon som saboterar vår vagn? Mitt i all ilska ringde jag Kristoffer och pratade in ett upprört meddelande (ungefär som om det skulle vara hans fel att vagnen fick punka) där jag meddelade att jag ögonabums skulle gå till Barnens Hus och köpa en NY vagn. Sådetså!!

Efter att ha rullat hemåt (på 2 hjul) så kom som sagt Mia och Elin hem till oss. Vi fikade lite hemma och gick sen upp till Barnens hus. Kollade lite på vagnar och kom fram till att en vagn som skulle passa oss kostade 3000 kronor. Oh no! Alldeles för mycket eftersom den ändå bara blir marginellt mindre än den vi har. Men det löste sig bra i alla fall. De hade 4 solida däck som passade vår vagn för 795 kronor. Så nu kommer vi ALDRIG mer få punka. Jippie!!! Dessutom så visade Mia mig att man kunde dela på åkpåsen så att den numera är som en lammskinnsfäll istället för en varm åkpåse. Perfekt!Jag trodde inte att det gick nämligen! Sen lunchade vi på stan och strosade runt i vårsolen och bara njöt av den stundande sommaren!

Jag var även in till Telenor och fick ett nytt sim-kort till telefonen. Så nu funkar den också. Skönt. Och jag hade ju faktiskt fått 3 sms under dagen den inte funkade. Fast inget som var überviktigt förstås.

Håll i er! Jag var ute och joggade i går! Jag satte på mig kläderna och de nya skorna redan klockan 18:15 för att jag inte skulle kunna komma på andra tankar. Sedan väntade jag på att Kristoffer skulle komma hem från innebandyn. 19:15 dök han upp och då hade jag (töntigt nog) börjat bli nervös för joggingturen. Fatta vad sjukt!? Hursomhelst, jag hade bestämt mig för att premiärturen skulle innehålla 20 minuter långsam jogging. Och, ja, jag orkade 20 minuter i sträck. Det kändes rätt skönt faktiskt. En extra frihetskänsla var det att få springa ensam utan barnvagn eller Frank i närheten. Och skorna var supersköna! Ja, det kändes bra faktiskt. Fast det gick ju väldigt långsamt förstås.... Men, jag längtar lite till imorgon kväll då jag ska göra en repris på gårdagens runda. Det gick helt klart över förväntan!