Jobbigt att vara hemma med en vilde

Puh, vad jobbigt det är att vara höggravid och hemma med en vilde. För det är ju av någon märklig anledning på kvällen och natten Frank är sjuk med feber. På dagen är det fullt ös, men med lite extra inbyggt gnäll och kläng.

Igår var vi på apoteket för att hämta ut hostmedicinen, men de hade inte fått någon medicin utskriven. Skit också! ringde vårdcentralen imorse och de hade tydligen missat att skriva ut medicinen. Riktigt irriterande. Hon jag pratade med "trodde" att de skulle hinna fixa det under dagen. Vore ju himla trevligt att hämta ut det innan helgen... Grrr.

Vid ett i natt hade Frank 40 graders feber igen. Det positiva är att han inte har haft någonmer "krupp-hosta" utan vanlig "slemhosta". Han har iofs hostat mer under idag än tidigare dagarna. Och näsan rinner som bara den. Vi slumrade en timme i morse efter frukost. Det var skönt och välbehövligt, men sen har jag inte fått honom att sova på hela dagen.

Vi (eller snarare jag) vägrade att gå utanför huset då snön låg och lyste vit och ful på gräset. Men efter lunch var allt bortsmält och solen tittade fram. Packade då ned en till synes väldigt trött Frank i vagnen och begav mig ut på promenad i rasande fart. Eller inte - det går sååå sakta nu, och det känns tungt och jäkligt och ibland känns det som att bebisen är på väg att kravla sig ur alldeles självmant. Så jag var med andra ord inte ute så länge... Och varje gång Frank väl lagt sig ned så kom en bil förbi och då måste Frank sätta sig upp och ropa "Biiiil - mamma - biiil". Och sedan var det kört igen.

Väl hemma gick vi in och jag fick ett psykbryt. Tårarna sprutade och graviditetshormonerna flödade. Jag kände mig så vansinnigt TRÖTT. Frank blir då väldigt omtänksam om sin stora tjocka mamma och ska hålla på att blåsa på mig och krama mig och vara sådär alldeles, alldeles underbar så att man inte annat kan göra än att skratta åt eländet. Och sen känns ju allt lite, lite bättre. Vi bänkade oss i TV-soffan och kollade på Pingu och Laban och Frank hämtade sitt täcke och mitt täcke och sen satt vi där och hade det ganska mysigt.

När sen Kristoffer kom hem så åt Frank upp resterna av sina pannkakor och somnade så snällt i sin säng. Så himla typiskt. Eller hur?

Nu ska jag vara i min egen lilla bubbla medan Frank sover och Kristoffer snickrar på förrådet (som snart är klart!!).

Jag hoppas att Frank snart är frisk så att han kan vara på dagis på måndag. Pratade med personalen och det är flera barn som haft samma "bacill" - dvs pigga på dagarna och sen feber som kommer på kvällar och nätter. De har varit hemma mellan 3 och 7 dagar. Hoppas med andra ord att Frank inte får lika långdragen "sjukdom" som den som var hemma 7 dagar...

Förresten, appropå bilar så har Frank lärt sig att pappa kör "Vovlo", mamma kör "Jazzzz" och morfar och farfar kör "Haaab"

Nä, nu ska jag småpyssla och sen när Frank vaknar blir det hämtpizza och en sväng till apoteket...