Nja, kanske inte riktigt. Men vi är i alla fall friska nu. Kristoffer och Frank var de som blev mest sjuka. Kristoffer låg i sängen och huttrade i 2 dygn med hög feber och kräkningar. Frank hade feber i 4-5 dagar. Upp och ned och upp och ned. En stund 40 grader, sedan ner på 37,5 och sedan upp igen... Och så höll det på. Vi isolerade oss hemma hela helgen och på söndagen så började Frank och Kristoffer att hitta tillbaka till sig själva. Skönt! Det var ju så trist när de var jättesjuka.
Jag är däremot lite extra trött av att ha servat hela familjen dag och natt. Ja, för natt har det numera blivit då Gustav vaknar och vaknar och vaknar på nätterna. Det var en natt för ett par dagar sedan då han sov från 19 till 04. Definitivt rekord. Och som jag önskade att det skulle vara en ny vana. Men det förstod jag ju att det inte skulle vara. Och det var det inte. Skit!
På vårt bröllop kommer vi att ha barnvakter till barnen, efter kyrkan. Dessa trevliga tjejer kom över på ett första möte idag. De var här en timme och vi fyllde i ett obligatoriskt formulär och de lekte med barnen i lekrummet. Jag och Kristoffer satt lite handfallna i köket och visste inte vad vi skulle göra, men de interagerade lite med oss också. Hursomhelst, det kommer nog gå bra det där. Vi har bokat upp dem 2 kvällar till innan bröllopet så att Frank och Gustav lär känna dem lite mer.
Nu ska jag sy ihop festprogrammen. Bokstavligt talat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar