Trött, trött, trött

Ooaaah! I natt höll vi på att bli tokiga på Frank. Det var en sån där "vakna varje timme-natt". Det började redan på eftermiddagen/kvällen med att han var supergnällig. Natten innan denna var också sisådär... Men vid 05:30 somnade han (och jag) och sov till 08:30. Välbehövligt. Minst sagt. Tyckte dock väldigt synd om Kristoffer, som även om han inte aktivt deltog i försöken att söva Frank ändå vaknade till en gång i timmen. Och han gick ju upp straxt efter 06.00. Stackaren!

Grejen är den att natten innan natten innan i natt (alltså natten mot lördag) så var det en riktigt bra natt! Frank åt då gröt vid 18:00, somnade vid 20:00. Sov sen (i sin säng) till 01:00. Fantastiskt! Efter amning så sov han vidare i sin säng till 04:00. Så vill vi ju ha det!!!

Igår hade jag en riktig deppardag. Kristoffer hjälpte Jocke och Emma att flytta. Jag och Frank var med till en början, men insåg sen att vi nog mest bara var ivägen, så vi åkte hem igen. När jag sen var ute och promenerade så började jag tänka en massa. Och allt gick i negativa tecken... Jobbet - tänk om jag får sparken? Lägenheten - tänk om den inte blir såld? Och så vidare... Dessutom kände jag mig alldeles matt och kroppen värkte. Jag gick runt i en myras hastighet eftersom det kändes som om jag annars skulle svimma. Funderade på om det var en depression som tagit tag i mig. Det enda jag kunde komma på som tröst var att hyra en riktig "feel-good" film och köpa en påse lösgodis. Gjorde det och ringde sen Kristoffer för att kolla om han skulle hem snart...

När Kristoffer kom hem så tog jag en lång, varm dusch och badade Frank samtidigt. Under tiden gjorde Kristoffer jättegod mat (wraps med kyckling, salsasås, keso och champinjoner) och dukade upp till filmen. Filmen - en romkom som jag inte minns vad den heter - gjorde vad den skulle. Kände mig lite gladare. Efteråt fick jag en jätteskön ryggmassage. Underbart. Tack älskling! Jag och Kristoffer kom även på vilken strålande idé det vore om jag, Frank, Mia och Elin åkte på Tallinkryssning. Då skulle jag kunna hänga med Mia samtidigt som jag fick ett nödvändigt miljöombyte. Pratade med Mia om det igår - och hon var på! Tjohoo!

Idag skulle jag och Mia ha lunchat i Strängnäs - men vi sköt på det eftersom båda kände sig hängiga. Tydligen hade Mia och Elin också en tuff natt - så det kanske var lika bra att slippa stressa iväg till Strängnäs? Imorgon ska jag till BVC, på onsdag är det babysim och på torsdag bär det av till Ö-vik! Det ska bli sååå kul!

Pratade med pappa häromdagen och han var ganska uttråkad han med. Så när kommer du hit och hälsar på då? Du kan ju följa med på babysim nästa vecka om du vill?!

Nu har Frank äntligen somnat (han har varit preciiiis lika krånglig idag som han var igår kväll och inatt). Kanske det är fler tänder på väg? Jag är dötrött.... Nu ska jag ta världens största kopp med kaffe och lägga mig raklång på soffan...

Nu är julen bortstädad

Har varit väldigt trött de senaste dagarna. Hela kroppen värker och är helt utmattad. Jag har varit lite snuvig - men är ju nu frisk. Varför så himla trött då? Jaja, det ger sig väl...

Just nu är Kristoffer hemma hos Martin och hänger lite. Men någon var ju "tvungen"att natta Frank - och eftersom jag fortfarande ammar honom så var ju valet ganska enkelt. Jag har egentligen inga som helst problem med att sitta ensam en kväll. Tror jag är lite av en ensamvarg. Självklart uppskattar jag att umgås med familj och vänner, men jag tycker det kan vara helt UNDERBART att bara vara hemma. Alldeles ensam. Ja, nu när Frank ligger och sover är det ju som om jag är ensam.

Vi har städat undan julen idag. Åh, det är så underbart skönt att slippa julen. När man plockar fram allt så är det ju jättemysigt och man tycker att det är så stämningsfullt och alldeles, alldeles underbart. Men när julen är förbi och nyår har passerat då börjar man verkligen lessna... Man är ju inne på ett nytt år och har börjat blicka fram mot allt som ska hända. Känns skönt att få tillbaka en "normal" lägenhet. Och en sak kom vi fram till: Nästa år blir det plastgran!! Granen vi hade var jättefin och har stått så grann i stugan hela tiden. Ända tills man idag började peta på den för att ta ned kulorna. Hoppsan hejsan! 2 sekunder senare låg halva granen på golvet. Det blev väldigt mycket barr att dammsuga.

Huslig

Idag trodde jag att babysimmet drog igång igen - men tji fick jag. Där var det stängt och låst. Så istället blev det en långpromenad i solen. Det var kallt och vackert ute. Men jag gick mest och funderade hela promenaden. Frank sov så gott under tiden. När jag väl kom hem sen så blev jag überhuslig. Jag lagade puréer till Frank. Så nu är frysen full med:

• Laxpuré som innehåller lax (skräll!), potatis, palsternacka och morötter


• Kycklingpuré som består av kycklingfärs, potatis, majs, ärtor och paprika


• Morotspuré

Sedan tidigare finns det även hemlagad köttförssås och frikadeller i frysen. Dessvärre verkade inte Frank gilla de köttfärsbaserade rätterna...

Dessutom lagade jag det här brödet. Kristoffers mamma lagade det i julas - och det var helt gudomligt gott. Tyvärr blev mina 2 limpor alldeles brända. Men under det svarta lagret smakade det bra!

Funderingar

När jag var ute och gick imorse så började jag fundera. Jag funderade på vad JAG vill här i livet. Vad är mina mål? Förutom att leva lycklig och må bra och njuta av familjen. Detta har jag givetvis funderat på förut. Och beklagat mig för att jag inte kan komma på något bra. Jag har inga mål. Det är så himla tragiskt tycker jag. Jag vill så gärna ha ett klart och tydligt mål - och då menar jag främst karriärmässigt. Ta Kristoffer till exempel. Han visste redan tidigt han började på sitt jobb vilken position han eftersträvar. Och han är verkligen på god väg dit. Hans chef vet om vart han siktar. Det är inte ett omöjligt mål, men samtidigt är det ett tufft mål han har satt. Hur jag än grubblar och funderar så kan jag inte komma på vad jag VERKLIGEN vill eller om det är en särskild position jag strävar efter. Tänk vad lätt det skulle vara på utvecklingssamtalen med chefen om jag kunde säga: Det här är mitt mål!!! Hur ska jag komma dit? Är det rimligt? Vilka utbildningar ska jag ta för att komma närmare?

Att jag hamnade på Volvo IT var lite av en tillfällighet. Trivs visserligen väldigt bra. Vissa dagar är det det bästa jobbet jag kan tänka mig. Andra dagar är det mindre kul. Men så är det förmodligen alltid. Oavsett var man hamnar. Men vad skulle hända om jag blev varslad (vilket inte är helt otänkbart i dessa tider tyvärr)? Vad skulle jag söka mig till för jobb då? Maskiningenjörsjobb - som jag utbildade mig till för 100 år sen - känns avlägset och jag är ju absolut ingen hacker (vilket folk kan tro när de hör att jag jobbar på Volvo IT). Så något sådant jobb faller troligtvis bort. Nä, usch, jag vet inte. Känner mig lite orolig inför framtiden.

Det är därför (finns säkert en massa fler anledningar) jag så gärna skulle vilja ha ett mål. Då skulle jag i alla fall veta vart jag ville och därefter kunna skapa mig en plan för att nå dit. Dessutom är det otroligt trist att inte ha ett mål. Rentav pinsamt faktiskt.

Men hur ska jag göra då? Skulle kanske behöva gå en "hitta dig själv"-kurs eller något. Mitt mål med 2009 kanske ska bli att hitta mina mål? Någonstans ligger de väl och gror? Det kanske bara handlar om att våga ta fram dem. Felet kanske är att jag tvivlar alltför mycket på min egen förmåga. Inte kan väl lilla jag....-problematiken. En kurs i att våga. En självförtroendekurs. Alla tips mottages tacksamt.

Nä, nu ska jag inte deppa ihop. Bortsett från det lilla problemet att jag inte vet VAD jag vill så har jag ju en fantastisk sambo, en underbar son, världens bästa familjer och vänner. Jag har tak över huvudet och ett jobb (än så länge i alla fall). En bil som rullar. Lite pengar på banken. Massor med mat i kylen. Lite goda viner i skafferiet. Synd att klaga egentligen.

Det går framåt!

För Frank alltså. Häromdagen gjorde han en liten förflyttning framåt och idag har han rört sig flera meter FRAMLÄNGES. Han drar sig framåt med armarna och gör en liten ansats till att krypa med benen också. Vad roligt det är med allt som händer.


Igår var det 22 grader kallt på eftermiddagen då vi åkte till Kristoffers föräldrar för att inta en finfin söndagsmiddag. Hurr-burr! Men ändå, det är ju härligt värre att det faktiskt är vinter. Idag var det "bara" 13 grader kallt på dagen. Sara var förbi här en sväng och vi tog en promenad i kylan för att sedan gotta oss i lite fika. Det var ett tag sen vi sågs så det var himla trevligt! Hon är gravid med nummer 2. Leverans är beräknad i slutet av April!

Nu har jag och Kristoffer bestämt oss för att åka upp till Ö-vik näst-nästa helg för att hälsa på Petter och Laila (och barnen såklart). Ska bli jättekul, jag ser verkligen fram emot det! Vi tar bilen upp. Blir helt klart billigast. Och flexibelt. Dessutom är vår kära bil nyservad och dessutom relativt nytvättad. Fast det är ju av mindre betydelse förstås. Att den är nytvättad. Väldigt mycket mindre. Vet inte ens varför jag bemödar mig att skriva det.

Just nu sitter jag och funderar på om jag ska orka se Sverige-Canada. JVM-finalen som börjar 01:15. Vilken strategi ska jag ha då? Sova lite nu eller ladda med kaffe och sen sätta tändstickor i ögonlocken. Hmm, Kristoffer verkar köra på sova-strategin. Det snarkas i soffan bredvid :) Jag kanske ska köra lite copy-paste på den strategin. Nähäpp, det ska jag inte. Nu vaknade Frank. Typiskt...

Smart biltvätt

I fredags testade vi en ganska ny biltvätt här i stan. Vanligtvis (med andra ord allt för sällan) brukar vi tvätta bilen på OKQ8 i deras högtryckstvätt för 160kr men den är allt som oftast upptagen eller trasig. Så antingen får man vända hem igen eller stå i kö. Ett tvättprogram kanske tar 10 minuter, så om det är några bilar före kan det hela ta sin lilla stund.

Men i fredags testade vi som sagt en relativt ny tvättanläggning. Ascool. Man körde fram och betalade 150 kr med kort och sedan körde man in i anläggningen. Bilen drogs igenom tvätten medan man satt och kollade på vad som hände. Tror det ryms 4 bilar på det "löpande bandet" så någon längre kö lär det aldrig bli. 3 minuter senare var man ute ur tvätten med en minst lika ren bil som efter en högtryckstvätt. Enligt vissa blir det till och med mycket bättre resultat i denna tvätt.

Lite billigare, lite bättre resultat och framförallt: jäkligt snabbt!!

http://www.youtube.com/watch?v=hqagMMxIlzE

Nyårslöften

Nyårsafton var lugn som bara den. Skönt. Vi firade i Bålsta med mamma och pappa och mina svärföräldrar. Åt supergod middag och drack lite vin (och champagne såklart). Större delen av kvällen (och natten) spelades det spel och frossades i ostar. Det var trevligt och man kände sig rätt fräsch på nyårsdagen. Lite trött kanske.

Vid tolvslaget var Frank vaken och vi bylsade på honom så fick han ligga i famnen och kolla upp på fyrverkerierna medan någon annan höll för hans öron. Vet inte riktigt vad han tyckte - men rädd var han i alla fall inte!

Som vanligt startas det nya året med en massa löften. Jag ska äta nyttigare (extra viktigt eftersom Frank snart ska äta våran mat), träna mer, gå ned i vikt, använda tandtråd varje dag och bli mer ekonomisk. Väldigt, väldigt traditionella löften. Jag vet. Jag vet också att det oftast skiter sig.... Men varje år så tänker jag -"nu är jag seriös med mina löften". Det återstår att se!

Men jag har tänkt såhär: Varje gång jag vill köpa något eller äta något onödigt onyttigt så ska jag fråga mig:

-Behöver jag det här?

-Blir jag lyckligare av det här?

-Behöver jag verkligen det här (eftersom jag troligtvis svarar JA första gången jag frågar mig detta)?

-Finns det något nyttigare/billigare alternativ?

Kan ju funka. Och jag tycker ju till exempel att fruktsallad är galet gott. Så bara vi alltid har frukt hemma och jag inte är så slö så kanske, kanske det kan gå vägen?

Jag testade faktiskt detta redan på nyårsafton. Jag var på Åhléns och hittade ett litet specialerbjudande från Lancome. Alla som känner mig vet att jag ALLTID går på dessa erbjudanden eftersom jag tycker att det är SÅÅÅ PRISVÄRT, och man får ju en MASSA roliga saker på köpet!! Det var en mascara, en remover och något mer som jag inte minns för endast 270 kronor. Åh, det måste jag köpa tänkte jag direkt. Värsta erbjudandet. Vore ju dum om jag inte slog till....

Men, sen tänkte jag: Behöver jag detta? JA!!! Det var i alla fall min första tanke. Sen frågade jag mig igen: Behöver jag VERKLIGEN detta? Njae, kanske inte. Jag har ju en mascara hemma, remover har jag och det andra som jag inte minns vad det var hade jag ju också hemma. Dessutom har jag aldrig provat Lancomes mascara. Jag kanske inte ens gillar den. Så jag struntade i att köpa erbjudandet som kom i den söta lilla presentasken med alla söta små tillbehör man fick för endast 270 kronor. Stort! Jag var stolt i flera timmar. Eller förresten, jag är fortfarande stolt. Haha!

Nu sitter jag och väntar på Kristoffer. Vi ska åka till IKEA är planen. Tänk så mycket jag får öva på att säga NEJ till mig själv när vi är där... Dessutom har de ju REA....