Pippi

Gustav är helt besatt av Pippi Långstrump. Han tjatar konstant om pippi och apa och häscht (häst på svenska). Han går och nynnar på Pippi-sången och vill endast se Pippi på TV:n och på datorn. Till Gustavs stora förtret har Frank istället snöat in på Mr Bean (!). Frank kan se ett youtube-klipp om och om och om igen. Den där episoden då Mr Bean är i badhuset och ska hoppa från 10:an. Den går varm just nu.

Frank har börjat skriva lite bokstäver. Han kan skriva ett felfritt F och ett felfritt G. (Frank och Gustav såklart). Det är ju lite roligt, och jag hoppas vi kan öva in lite fler bokstäver. Till exempel R, A, N och K.

Frank är förresten i våra ögon blöjfri. Han sover sedan länge tillbaka utan blöja (och nu var det bra länge sedan det hände en olycka på natten) och han har ALDRIG blöja hemma eller om vi ska iväg på något. Så jag blev lite förvånad då jag skulle lyfta över Franks blöjor till Gustav (på dagis) eftersom Gustavs var slut...och det fanns en oväntat liten hög kvar hos Frank. Hmm, jag trodde inte Frank hade blöja på dagis sade jag till personalen, men tydligen får han fortfarande blöja om de ska gå ut. Lite synd kan jag tycka, men samtidigt kanske det är svårt att "läsa av" 15-20 barn samtidigt och svårt att hinna in och få av sig alla kläder om det blir brådis... Men som sagt, det kändes lite synd. Eftersom det går så bra hemma.

Nu har Kristoffer börjat resandet till Finland på allvar. Han stack iväg i söndags och var sen hemma igen på torsdagskvällen. Jag har visserligen också varit på resande fot denna vecka, så det är ju svårt att känna redan nu hur det kommer att vara de närmaste 7-8 månaderna. Jag var i GBG måndag till onsdag och Mats och Carina bodde här i 2 nätter för att sköta dagislämning och dagishämtning, matlagning och nattning. Det fungerade hur bra som helst (jag hade iofs inte väntat mig något annat) och de tyckte att det var roligt (från båda läger). Men på onsdagen hade de givetivis lite hemlängtan och kände sig lite "uttröttade".

Imorgon bär det av för Kristoffer. De åker redan 03:30 med taxi till Arlanda så ikväll blir det nog tidigt i säng. Nu ska vi förbereda lite lunch och äta. Sedan bär det av till Backa, med ett stopp på Tuna Busland!

2012 - here we come!

Kanske blir vattkopporna på Gustav en liten resa värre än vad det blev för Frank. Det började ju ganska ynkligt, men nu börjar det poppa upp lite här och lite där. Och nu på kvällen kändes han även lite febrig. Lillplutten!

Det blir ett VAB-pusslande de kommande dagarna, men vi har lyckats lösa det ganska bra med halva dagarna vardera. Så imorgon jobbar jag kort förmiddag och sedan blir det eftermiddagspass på torsdag. Kristoffers föräldrar har visserligen erbjudit sig att ta Gustav en av dagarna, men eftersom de ska vara barnvakter på fredag samt vara barnvakter i 3 dagar om ett par veckor så kände vi att vi får klara det själva nu... Kristoffer är då i Finland och jag måste ner till Göteborg i ett par dagar...vilket innebär att de kommer få hämta på dagis, sova hos oss i 2 nätter, lämna på dagis och sedan sitta och vänta på mig till sent på kvällen på onsdagen. Så vi beslutade oss för att lösa denna vecka själva för att inte slita ut dem allt för hårt! Men självklart är vi tacksamma för att de kan ställa upp så här!

Igår körde vi lite Kinect - Fitness-övningar. Och herregud vad mycket träningsvärk jag har efter de ynka minuterna. Finns hopp för att kanske komma i form med hjälp av Kinect?

Barnens pusslande har fått mig lite sugen på att införskaffa ett 3000-bitarspussel. Kan vara skönt terapiarbete i dessa stressiga tider. Men å andra sidan kan det vara djävulskt idiotiskt att pussla med 2 små vilda trollungar som ibland mest bara saboterar. Kanske inte Frank då, men den andre lillkillen...

Just ja, vi var på en hejdundrande kul nyårsfest hemma hos Martin och Madeleine. Frank och Gustav firade mysnyår i Bålsta med mormor och morfar. De hade det supermysigt och såg fyrverkerier och hade partyhattar och partytutor. Och vi hade det också mysigt värre med tipspromenad, lekar, spabad, finmiddag och en hel del vin och champagne. Sen blev det dans, dans, dans och slutligen en taxi hem vid halv 4. Då var det djävulskt skönt att få lite sovmorgon. Sen kom mina föräldrar med barnen framåt 3 på eftermiddagen, Vilken service va!

Jullov

Jullov utan snö, jullov med hårda vindar och spöregn. Omysigt. Eller är man inne är det väl rätt mysigt, men jag skulle ju lätt föredra att det var massor av snö så barnen kunde få åka bob och pulka och man kunde ta sköna långpromenader i gnistrande sol. Men det känns väldigt avlägset. Istället har vi mestadels ugglat inomhus. Vi tror att Gustav nu har vattkoppor, men liksom med Frank känns det lite tveksamt. Så detta leder ju givetvis till att vi håller oss mest hemma för att inte smitta ner...

På julafton var vi hemma hos barnens farmor och farfar. Det var en mycket trevlig och rolig julafton där även barnens mormor och morfar var med. Vi inledde firandet med julbord, som av någon anledning alltid är som godast dagen efter, sedan blev det Kalle Anka, vilket Frank följde med spänning. Därefter drog det ihop sig till tomtebesök. Tomten var mystiskt nog ganska lik Ida men Frank misstänkte ingenting!

Julklappar delades ut till barnen och för Franks del var det övervägande Blixten Mc Queen som gällde. Till hans stora lycka! Gustav fick bland annat glädjas åt en dammsugare och duplo. Senare på kvällen lottade vi ut julklapparna till oss vuxna. Alla hade köpt en grej för ca 500 SEK som såklart skulle passa alla. Det blev bra presenter till alla, och själv hade jag turen att få ett snyggt bäddset!

Efter att barnen somnat satte vi oss till bords och åt lite mer mat och spelade sällskapsspel. Vi spelade "absolut överrens", vilket går ut på att man i par ska skriva upp saker (under tid) som man tänker på då man får höra ett påstående eller liknande. Man vill ju givetvis skriva matchande ord på sina lappar...Och det som fick oss att skratta mest av allt var när Hanna och Jonas skulle skriva ner "finare ord för att säga att någon är död". Jonas hörde fel och trodde det var "finare ord för att någon är DÖV"...så det blev lite komiskt när han sedan läste upp formuleringen "han hör inte längre" - som finare ord för att någon är död. Ja, ja det kanske inte låter så kul men vi skrattade så vi höll på att gå under....

Vattkoppor?

Hur ska vi veta om det är vattkoppor som har drabbat Frank? Röda prickar poppade upp i lördags. De finns på magen, ryggen och benen. Men de har än så länge inte blivit några vätskefyllda blåsor. Det kanske inte är vattkoppor??

Í natt fick jag feber. Det händer inte alls ofta. Redan p åkvällen kände jag mig riktigt urrig och sedan låg jag i flera timmar och frös så¨jag inte ens kunde sova. Sedan befann jag mig resten av natten "vandrandes" mellan 4 olika fyrkanter. I den ena frossa, i den andra svettas, i den tredje var det ont i kroppen och i den fjärde vet jag inte. Men man har ju lite konstiga "drömmar" då man har feber, och min dröm bestod alltså i att förflytta mig mellan dessa 4 zoner. Strange!

Sen på morgonen hade jag forfarande feber och som tur är fick jag barnen att ligga relativit stilla i sängen (efter frukost). Frank satt i alla fall stilla. Jag försökte slumra. Gustav satt och hoppade på mig. Men, numera är man härdad och kan slumra i alla möjliga situationer.

Nu är nog febern borta och kvar är halsontet och snuvan. Imorgon får vi se om det kommit mer prickar eller någon blåsa på barnen. Annars ringer jag BVC och ser vad de tror att det kan vara!

Mysa

Gustav gillar att mysa. Vi brukar mysa ner oss i soffan under filtar och då brukar även Gustav säga "myyscha". Och i natt när han vaknade så låg han i spjälsängen och ropade "myyscha". Vilken tur att han fick komma in till oss och mysa ner sig. I vår säng ligger vi ju som vanligt alla fyra och snusar. Barnen är ju extremt mammiga så för att göra dem båda nöjda får jag helt enkelt ligga mellan dem. Annars blir det lätt bråk om vem som får ligga bredvid mig. Nice att vara så poppis!

Appropå prat så säger Gustav "borschtänder" vilket givetvis betyder borsta tänderna. Det, eller kanske tandkrämen, är något han verkligen gillar. Men bara om han får göra det själv. Gud nåde den som försöker hjälpa honom!

VAB-fri dag

Kors i taket. Idag har barnen varit på dagis. Men jag valde som sagt att stanna hemma. Mina ögon lyser ilsket rött och halsen värker. Men jobbat har jag gjort. Från hemmets lugna vrå. Kan ju inte direkt påstå att det känns som fredag med tanke på att jag inte hunnit jobba ordentligt denna vecka. Men jag ska inte klaga...det är skönt med fredag ändå!

Barnen var by the way rejält slitna efter en dag på dagis. Frank var väldigt hes och hostig. Och Gustav snorig. Men det är han ju alltid.

Sjukstuga på Vargstigen

Senaste inlägget handlade om VAB, och det är precis vad detta handlar om. Återigen. Det går ju vattkoppor på dagis och då de i måndags ringde och berättade att Frank hade hög feber kände vi oss ganska övertygade att vattkopporna stod för dörren. Jag och Frank åkte hem och sov (ja, jag också!) och sen låg han och slumrade i soffan resten av eftermiddagen. Under tisdagen var bara jag och Frank hemma. Det blev en "äkta" VAB-dag eftersom jag bestämde mig för att endast VAB-a och INTE småjobba. Skönt. Det blev en soft dag med soffmys och pussel-läggning. Sen på onsdagen blev även Gustav hemma och då var Franks feber så gott som borta. Under dessa dagar så har vi granskat Franks mage, rygg och ansikte ungefär 3 gånger i timmen för att se om det kommit någon röd prick. Och ibland såg man en liten prick och tänkte att "ja men där är det nog en vattkoppe-prick"...men sen blev det liksom inget mer. Hmm?

Och på kvällen fick sen Gustav feber och var allmänt hängig. Så idag har vi återigen varit hemma. Men båda har varit feberfria och alla eventuella prickar är nog bara röda prickar. Tyvärr får jag väl säga. Vi har varit så inställda på vattkoppor och det hade varit skönt att kunna "bocka av" den barnsjukdomen. Men, den som väntar på något gott... Om man nu kan kalla det gott?

Under kvällen var Kristoffer iväg och spelade innebandy, som vanligt på torsdagar, men han kom hem tidigare än vanligt. Med en illa vrickad/bruten (?) fotled. Ser ut som att han har svalt en tennisboll, och att bollen sen på något jäkligt märkligt sätt hamnat nere i foten (!)

Han verkar ha väldigt ont. Jag har varit en väldigt omhändertagande fru. Lindat med elastisk binda (där vi tvistade ganska länge om det skulle vara hårt eller lagom hårt lindat), kylt med isförband, hämtat snusdosan, sett orolig ut och insisterat på att han ska ringa 1177 (vilket han inte vill göra). Däremellan har jag fnissat och asgarvat åt allt komiskt jag läst i min fantastiska bibel "familjeläkarboken" (Kanske var det glöggen som gjorde att texten framstod som så komisk, eller också har jag bara blivit mentalt utmattad efter denna veckas sjukstuga).

Och själv har jag hamnat i en ond förkylningsspiral. Som har varit i flera månader. Nu har jag illröda inflammerade ögon, halsont och hosta. Jag kommer med andra ord att jobba hemifrån imorgon. För mina kollegors skull.

Nu ska jag försöka hjälpa min käre make i säng. Så får vi se hur foten ser ut imorgon. Och sen så ska jag syna barnen uppifrån och ner innan de skjutsas till dagis. Det kanske har kommit lite vattkoppor under natten? Hoppas lite på det faktiskt.