Tänder?

Det ligger en varm och trött bebis i mitt knä. Frank är badad, pyjamasklädd och nymatad. Nu hoppas vi att han vill sova bra i natt. Han sov lite sisådär i natt - och har gjort så ett tag nu... Det roliga (tycker jag) är att Kristoffer av någon anledning vaknade hela tiden i natt då Frank gnällde och bökade. Vanligtvis så sover han (Kristoffer alltså) stenhårt och hör ingenting - så han har inte riktigt koll på hur ofta jag sitter och matar Frank. Men i natt var han alltså vaken alla gånger. Och resultatet av det var att han var fullständigt förstörd idag. Trött och grinig. Han undrade faktiskt hur jag pallar med detta. Och, ja det kan man undra. 4 månaders sömnlösa nätter vs 1 sömnlös natt. Hmm... tänk om jag skulle vara lika trött och grinig som Kristoffer var idag. Fast att man skulle ta den tröttheten och grinigheten gånger 100. Oj, oj - då skulle jag INTE vilja leva med mig. Som tur är fixar man det ganska bra. Det jag däremot kan känna (förutom lite trötthet då) är att hjärncellerna jobbar liiite långsammare ibland (ok, mycket långsammare menar jag). Men, det har folk förståelse med då de vet att man har en lite bebis (tror jag ialla fall)....




Puh, vad jag ångrar att jag gav mig in i sockerduellen. Hela dagen har jag kämpat hårt för att motstå sockret. Detta för att få resultatet 5-2 denna första vecka, och inte 4-3 som det annars hade blivit. Och jag är egentligen lite skeptisk till om denna metod är så bra för mig... I torsdags var ju jag och Mia på lunchdate i Strängnäs med våra små (det var supertrevligt och vi hade kalasväder). Då visste jag ju redan att vi skulle fika och att jag skulle "förlora" den dagen. Men, eftersom den dagen då var förlorad så passade jag såklart på att äta bullar på kvällen också... Så de dagar jag förlorar kanske jag kommer att äta så mycket onödigt att det väger upp de dagar jag är duktig. Eller ännu värre - jag kanske konsumerar mer än vad jag annars skulle ha gjort?

Fast iofs så har jag ju dissat sötsaker både fredag och söndag (tackade nej till både choklad och sockerkaka till kaffet) och det är ju bra!

Igår var vi på barnkalas - Olivia fyllde 2 år. Frank fick fiska fiskedamm a´ la äkta barnkalas. Kanske var det så att jag och Kristoffer tyckte just den aktiviteten var roligare än vad Frank tyckte? Vi får nog i alla fall spara på såpbubblorna ett år eller så. Men roligt var det! Och gott fika! Jag ansåg att det var alldeles för oartigt att tacka nej till fika på ett kalas (eller ok, tanken slog mig aldrig att INTE fika) så den dagen vann sockret såklart.

Idag har vi haft gårdsstädning med föreningen. Jag och Frank har tvättat fönster. Fast Frank jobbade mest på att charma tanterna i huset! Sen var vi och tittade på ett hus i Solvik. Det var vi och säkert 50 andra par kändes det som. Kommer nog att stiga i pris skulle jag tro. Men, det var inget vi kommer buda på. Den där rätta känslan infann sig inte helt enkelt.

Nu är Frank alldeles för pigg för att sova verkar det som. Han sitter i andra soffan och busar med pappa....

Nu ska jag ge mig för idag. Frank har hamnat i min famn (Kerstin, Kerstin! syndromet) och sitter och tuggar på min hand. Det gör rätt ont. Kanske är det tänder på G?