Fy fasiken...

...vad många kakor jag ätit i dag.... Jag får skylla på sömnbrist och total förvirring. Dålig ursäkt. Men inte kan väl jag rå för att det blev så många kakor kvar sen i lördags? Jag ser det som att jag gör alla en tjänst genom att äta upp de som är kvar. Så slipper någon annan känna sig tvungen att offra sig. Visst är jag snäll!

Frank har ännu inte velat släppa taget om monsterkostymen. I natt sovs det urdåligt och efter vällingen som han fick vid 03 så var han återigen klarvaken. Om han hade kunnat så hade han förmodligen stått och hoppat upp och ned upp och ned i sängen. Det kan han ju som tur var inte ännu. Men han kan stå på knä och "hoppa" upp och ned samtidigt som han bankar med armarna, nyps med fingrarna, skrattar och låter en massa. Det var så komiskt att jag faktiskt inte kunde låta bli att fnissa åt honom. Fast jag försökte verkligen fnissa i smyg för att inte trissa upp honom. Klockan var ju faktiskt bara 3 på natten. Och det var mörkt i sovrummet. Normala människor vill ju hemskt gärna sova då. Men inte Frank inte....

Häromdagen upptäckte Frank att det var väldigt kul att dra i toapappret på toaletten. Precis som våra gamla katter också gjorde en gång i tiden:

För att försöka hålla Franks humör uppe när han i dag har varit som mest arg så har det funkat bäst att kånka runt med honom på axlarna:

Vädret har för övrigt varit helt fantastiskt i dag. Det blev hela två promenader. Vilket är tur med tanke på alla kakor jag ätit (och för den som undrar så kan jag berätta att jag bara var och hälsade på nere på 63,8 kg - nu pekar nog vågen på ~65 skulle jag tro). Vi promenerade bland annat förbi Statt (det nedbrunna hotellet). Vad sorgligt det ser ut. Och läskigt på något sätt. Frågan är om man kommer att komma åt de som ligger bakom alla dessa attentat. Det finns tydligen en mindre angenäm "undre värld" här i stan. Helt sjukt hur det kan hållas på egentligen.

Frank har fått påfyllning i frysen i dag. Frikadeller, potatispuré, morot- och palsternackspuré. Mumma. Hoppas jag. Frikadeller fick han till lunch. Och det vet jag ju att han gillar. Men jag testade att ge honom en frikadell i handen. Trodde att han skulle småäta på den. Naivt kanske!? Frikadellen var ju jättekul att krama sönder och sen smeta ut på stolen. Så efter lunchen låg det köttfärssmulor på golvet, i stolen, utsmetade på hans tröja och byxor. Och självklart också i håret och ansiktet.

Här kommer slutligen en liten film från i dag. Kolla att han böjer sig ner och hämtar det han tappade - och sen reser sig igen. Duktiga lilla killen!